enapasomliknardig

Tidigt i lördags morse satte jag och Marcus oss på tåget till Köpenhamn. Vi har haft en otroligt mysig wekeend då vi bara tagit hand om varandra, bott på hotell, ätit god mat, gått och sett massor. Vi kom hem igår kväll, och som alltid - borta bra men hemma bäst! Känslan av att öppna dörren, kliva in, få känna "det här är hemma" är underbar, trygg, fantastisk!

 

Och inte alls självklar. Jag flyttade en hel del under min uppväxt och när det var dags att flytta hemifrån fortsatte "hattande omruntandet" för mig med olika andrahandskontrakt. Att få den där känslan av att här hör jag hemma, det är inte så enkelt. Jag är så glad över att jag och Marcus idag har en fast punkt - ett hem där vi båda trivs och känner oss trygga.

 

Skriver mer om Köpenhamn senare - nu ska jag och mina ömma fötter spendera lite tid framför ett avsnitt Gossip Girl! :)