enapasomliknardig

Igår klarade jag av något väldigt efterlängtat, årets första springtur!

 

Sjukgymnasten jag gick hos efter förlossningen sa att allt såg jättefint ut på återbesöket men tyckte ändå att jag skulle vänta med att börja springa tills Melvin blev 6 månader. Under tiden jag väntat har jag varit ute på raska promenader och kört hemmaträning 3 gånger i veckan.

 

Jag tog det väldigt lungt. Gick raskt i sammanlagt 40 minuter och sprang sammanlagt i 20 minuter. Det kändes bra i kroppen! Jag är fortfarande stel (framför allt baksida lår) så tänkte fortsätta i relativt lungt tempo och hoppas på att det ger med sig snart. 

 

Min plan så här till en början är att fortsätta med promenader varje dag, träna styrka (hemma) 2 gånger i veckan och "springa" 1 gång i veckan. 

 

För tre veckor sedan fick jag ok från barnmorskan att börja träna igen. Sedan dess har jag tränat hemma på pilatesmattan ungefär varannan dag. Jag har framförallt fokuserat på mage med diverse olika magövningar, men även lagt fokus på rygg, armar, bröst och rumpa. Och så minst 1 timmes barnvagnspromenad varje dag.

 

Sedan förlossningen har jag haft ont i höften och svanskotan, men det har börjat släppa senaste tiden. Så nu sitter jag instoppad.. eller rättare sagt intryckt i mitt gamla rosa underställ (jag ser ut som en stoppad korv) och ska snart ge mig ut på min första riktigt raska promenad (eller power walk som en del envisas med att kalla det)! Jag längtar så mycket efter att börja springa igen så detta är ett steg i rätt riktning. Hoppas bara att jag inte kommer få ont nu!

 

Vindstället ligger i hallen och väntar, Melvin är matad och nöjd, barnvagnen är bantad på onödiga prylar.. dags att dra!

 

Sitter och kollar igenom de bilder som tagits på magen sedan jag blev gravid. Här var jag i vecka 17. Vi tyckte magen putade lustigt. Jag kände mig svullen och tjock. Men det är ju bara en liten minimage. Ingenting mot en 31 veckors bebismage! 

 

Även fast det är sjukt trevligt att ha en kula att vila trötta armar mot och aldrig behöva vara ensam så längtar jag tills magen blir sitt vanliga gamla jag igen. En sak jag verkligen lärt mig under graviditeten är att uppskatta min kropp och hur min kropp ser ut i vanliga fall. En lärdom jag verkligen behövt då jag tidigare fokuserat mycket energi på allt som är "fel". Jag har lärt mig att ta hand om min kropp inifrån och ut och kanske det viktigaste av allt - lyssna på den och känna efter!